FEMME FATALE

just nu är jag begravd i ett tjockt täcke av snöflingor. känner mig som kvinnan på omslaget av evil dead. kvinnan som sträcker upp armen ur jorden. men jag stormtrivs där nere, jag är skyddad.
timmarna flyger förbi, dygnen känns som minuter.
jag har haft en fin jul, ja.
och dagarna därefter har även de varit fina.
har spenderat tid på landet, lekt i snön, ätit mat, undrat, lekt scharader, varit med mina fina syskon, tittat på våra vänners liv, tittat på två bergmanfilmer, dansat mig svag på karateklubben, träffat tusen fina människor, varit där och där, hit och dit. hjärtat hittar alltid hem här.. HEM? HEM! HOME. home. TILLFLYKT. har hemmet förvandlats till en tillflyktsplats eller inbillar jag mig bara.
har spenderat fruktansvärt mycket pengar på något så ytligt som en ny frisyr. förbannat dyrt. borde klippt av henne öronen.

gör mig bitter just nu;
onödiga missförstånd
arga blickar som möts
tusen minusgrader
1700 kronor till frisören
sociala spärrar som dyker upp oförberett
nyårshysteri

gör mig fnittrig just nu;
60 och 70-tals musik
våra vänners liv
NORRKÖPING
mellandagsrea på monki
skummiga spyor som favorithundar kan kräkas

hm.

känner mig paradoxal, våt och fnittrig.
inatt vaknade jag ungefär en gång i timmen som en nojig mamma.
jag somnade gott på min mammas axel.

jag är alldeles för nostalgisk här.
jag älskar det!
hatar känslan som kommer efteråt.