sailing across an empty sea
en roman vill jag skriva. istället lägger jag mig på främmande golv och gömmer mig i mina egna händer. tänker för mycket, skriver för lite. jag har en förbaskat bra analytisk förmåga, men när det kommer till någonting som MÅSTE göras blit det helt plötsligt inte intressant. sitter på övervåningen på ett fik, tittar ner på folkvimlet. malmö lever dygnet runt. dricker chailatte och läser, läser. jag låtsas åtminstonde. det är ett bra sätt att kamouflera sig på, gömma sig bland orden, reta ögonen mellan raderna. istället för att göra saker som anses vara nödvändiga, obligatoriska så famlar jag runt, gömmer mig själv i något som förmodligen är någon slags fasad, en glittrig yta. kanske är även ytan påväg att svärtas. det finns så många ytor, ytor som ljuger, ytor som presenterar allt annat än sanning. sanningen är oftast allt annat än tillfredställande. jag har sidor kvar, måste kämpa. jag har köpt varor innehållande socker, nu ska jag köra, överleva natten. hinner nog inte med någon sömn. lite kinks, åh vad jag älskar kinks.
