innan dig var döden någonting som tröstade mig






det är en konstig dialog mellan ditt och mitt du och jag diskuterar aldrig annat än hemligheter men egentligen är vi båda skygga fega och alldeles inlåsta i oss själva men det skulle jag aldrig våga erkänna vi spelar roller vi känner igen oss i men egentligen är det inte vi det är allt annat än speglar endast målningar av hur vi vill att det ska se ut som ett surrealistiskt konstverk som på ett skumt och flumt sätt försöker visa upp verkligheten men vi trivs med att gömma oss bakom tomma ord och nonsens vi trivs bra i perefirin bakom de som är trygga gömmer vi oss tills vi vågar tills vidare delar vi påhittade hemligheter med varandra pratar strunt om varandra och älskar i hemligheternas förvirring för det är vi bra på


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0