så går vi igenom det som vi själva byggt upp



kanske förvandlar jag medvetet småsaker till extrema problem för att ha en legitim anledning till att tycka synd om mig själv. men riktigt så trög är jag inte, inte den här gången. nu tänker dra mina egna fingrar genom håret, stryka mig själv över pannan, vira mina egna fingertoppar kring bröstvårtan, viska fina saker i mitt eget öra.
lyssnar på velvet underground och drar täcker över huvudet.
inga fler telefonsamtal som får mig att vibrera av ilska
no more bills, ingen mer dekadent tillfredställelse.
haha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0