SÖNDERKNULLAD
jag är dum i huvudet.
paranoid, svart och alldeles sönderknullad
sitter och tittar på mitt fönster, som man för övrigt inte ser ut igenom.
det finns bara en vägg, ingenting bortom,
jag sitter och fantiserar om vilka människor som faktiskt kan tänkas gå förbi där ute
vissa människor går för långt, det existerar inga gränser
vissa är förutsägbara, andra springer bara runt som myror gör.
vad skulle jag annars göra?
det finns inget sammanhang, jag kommer inte på vad jag ska skriva.
.
Kommentarer
Trackback
