FEMME FATALE

dricker rött te, natten spenderades med G. G som i GEMENSKAP.
snart ska jag ta tåget hem.
ska låta de platta landskapen passera utanför mitt fönster
dricka ramlösa & titta på factory girl.
igår var jag i köpenhamn, igen. den staden är en magnifik tillflykt, så vackra hus, så fint folk, så obrytt på något sätt. david lynch utställningen var riktigt fin, har inte smält den ännu.
får bli några rader senare.
klockan tickar och jag måste packa.
du lämnade mig med två mackor,
eller JAG lämnade DIG med två mackor.

åh så himla fint, här vill jag bo. friedensreich, kyss

nu åker jag till köpenhamn.

BLUE VELVET



på glassfabriken spelades en hel ozzycoverskiva, som faktiskt var riktigt bra. fick ett riktigt ozzysug, framför allt black sabbath. ibland blir jag så deprimerad över att jag kan glömma, de är ju fantastiska. ett av världens bästa band.
hur som helst, david lynch, vilken man! som dalí fast i filmform. postmodernismens filmgud.
han penetrerar folks hjärnor, det är skönt och gör ont på samma gång.
TWIN PEAKS, världens mästerverk, den bästa producerade TV-serien någonsin.
och mulholland drive, lost highway, blue velvet osv.
vilken förälskelse.

det värker och värker i revbenet, kan knappt andas
tänker på populärkulturen som enkla nöjen - till för att människor inte ska få tid till att tänka
reflektera
jag är mitt i det
jag är fångad, lättfångad & blind precis som alla andra
lyckligtvis är jag medveten om det

har varit på the kids are allright med jimi, fredrik och evelina.
en film jag aldrig skulle välja att se på bio egentligen
men som sagt, jag måste bli road annars tänker jag
ätit falafel
skrivit på glassfabriken om sedgwick
knappt kunnat andas
imorgon ringer jag om det inte gått över
jag vill ha ett svar, en förklaring
och jag vill att det ska vara smärtfritt och gratis
framför allt gratis om det nu är möjligt

nu ska jag sova
imorgon är en ny dag, ska på lynchutställningen
längtat jättemycket
DAVID LYNCH kära kära lynch

det värker
i övermorgon ska jag hem, HEM. ingenting annat kan någonsin bli HEM.
tack för mig, godnatt.
kysser världen med hat ikväll

imorgon vill jag må bra.

 inte bara jag längre
kanske borde allt sagt vara osagt
alla rörelser ogjorda
alla steg jag tagit åt din riktning
ska jag backa?

att sitta gränsle över någon kan vara intimt och laddat men också ytligt och bara ett äckligt skrik på hjälp.
jag sover under din säng, allt är onaturligt.

jag skriver & skriver.
är smått irriterad, har ont i revbenen och hostar alldeles för mycket.
de har finaste schampot på apoteket, med barbapapafamiljen på. så himla proggigt och godisluktande, blev så glad.
dricker blue keld, bejakar warholcitaten över pannan & tänker så att huvudet knakar.
funderar på om det finns något intressantare än postmodernismen? än marx?
jag älskar teorier!
min hjärna vill fyllas, fyllas, fyllas & jag njuter.
min hjärna skriker, hjärtat blöder
den tomma känslan, känslan av att inte veta vad man ska fylla tomrummet med, vad som fattas? man bara känner känslan av otillräcklighet, otillfredställdhet. men egentligen är jag fylld. människor, intryck, händelser fyller mig med tankar, behag, värme, mättnad, sexuell tillfredställdhet. vad är jag ute efter?
jag måste hitta rätt, välja rätt väg i labyrinten. labyrinten av höga buskar, hinder och andra brustna hjärtan.

känslan av att vara lycklig men samtidigt olycklig förföljer mig. jag är förvirrad, ostabil och har inga svar på frågor. jag är en bomullstuss, luddig och liten.

snart ska jag fara hem. hem till fina tryggheten, till hjärtats tröst, till allt som gör mig ännu mer lycklig och olycklig. jag längtar så mycket. alltså planer.

x skriva, skriva, skriva på om sedgwick och det känslokalla kapitalistiska samhället
x norrköping, min allra bästa vän
x crystal castles
x komma fram till någon form av slutsats.

(x sluta blogga om luddiga känslor, framställa mig själv som en emotionell tonåring som aldrig kan hitta sig själv)

like make up

klockan är lite över 08, snart kommer målaren för sista gången. ska måla om i badrummet.

POSTMODERNISM.
luddigheternas luddighet
men det är ju fantastiskt


igår lagades det mat, ris, lax, champinjon/purjolökssås
till det drack vi monsterläsk
blått, bubblande
trodde det skulle smaka alldeles för kemikaliskt, men nej, blev glatt överraskad.
avslutade kvällen med att titta på kvarteret skatan i två timmar
det måste vara sveriges bästa humörprogram
eller delad plats med mia&klara

men du sover ju, du hör ju inte på
men du sover ju, du hör ju inte på
men du sover ju, du hör ju inte på
men du sover ju, du hör ju inte på

ibland lyssnar man som bäst när man sover

häromnatten lekte du med tungan över mina bröst.

vad hatar jag?
svarta nätter, innehållslösa men så jävla rika.

jag vänder & vrider

tack för lax
vi tröttnar aldrig på din mac
posörer
nu ska vi titta på film med fredrik & evelina

vi ska skriva poesi in i natten

lite halvt upp & ner, skulle ju vara ganska tråkigt annars.
det finns en riktigt häftig turtlesmugg i vårat köksskåp

nu ska jag fixa iordning i mitt rum, ställa tillbaka alla saker efter ommålningen. ikväll ska jag jobba på café simpans musikevenemang, spännande. får se vad kvällen har att erbjuda efter det.

känns som om det bor ett slemmonster i min hals.

man får 3D brillor om man köper my bloody valentine. bilden blir rosa och blå, som om skarten inte riktigt sitter i. det blir inget djup, bara jobbigt för ögonen, MEN man blir ju lite småtuff i dom. hur som helst, sjukt kass film.

igår, inatt, flamsades det runt på köpenhamns gator. vin, rökiga lokaler, jukebox, tusen språk och tonårsångestfyllda låtar på trottoaren. det börjar bli till en tradition att i slutet av natten sluta ögonen på ett tåg, hoppas på att någon säger till när rätt station närmar sig.

sjukt obrydd, oberoende
ELLER
för full av känslor,
det väller över
& man kan inte kontrollera sitt hjärta
jag vet inte vad jag föredrar
amerikanska lyckliga slut
nej

fin natt i köpenhamns neonljus
mycket fin

retro

fint med morgonkonsert till kaffet.
jag har en uggla och ett bittert humör

det svänger i mig
alkohol

äter en fruktansvärt god sparrissoppa, två knäckemackor med kalles randiga med ägg. MM.
har läst mycket idag, varit duktig
försöker skjuta bort dumma tankar
blowblowblowin in the wind

planer!

kan inte ligga stilla , kan inte sova ensam, kan inte blunda, kan inte titta på klockan.
måste vända och vrida, måste ha någon på kudden bredvid, måste ha ögonen öppna, måste kasta alla klockor.
jag tänker alldeles för mycket.
kanske är det en svacka, kanske är jag påväg någon annanstans?
önska att någon kunde viska i mitt öra 'let me follow you down', helst med dylanröst
istället ligger jag bredvid främmande ansikten,
jag blir obekväm i mig själv, i min kropp
reflektera.

typiskt mamma & säga att hon hade planer på att komma i helgen, men att det sedan inte blev så.
det är lite som den där trädpoesin som vi pratade om förut på ölcafeét, fast omvänt.
jag saknar mamma, saknar tryggheten, hemmet
saknar henrik, saknar anna
saknar zigge
sakna sakna sakna
fast egentligen kanske det handlar om att man
ALDRIG BLIR NÖJD
aldrig TILLFREDSTÄLLD

lyssnar på bowie, uppskattar honom som aldrig förr. det sprakar på substitutet.
har varit & ätit utsökt pasta med lax, scampi och saffran, åh vilken småborgerlig kvinna jag är.
efter det blev det ölkalas på ölcafeét i mycket fint sällskap. klassgäng.

"jag skrattar inte så öppet längre"
du måste kittla mig med två fjädrar.

på andra sidan väggen händer det grejer. små liv gråter.

nu sitter jag på substitutet, läser om strukturalism, dricker läsk och tittar på mannen mitt emot mig när han tecknar.